Argument och Övertalningsknep som kan skada din trovärdighet.

Vissa talare tycker att de är fiffiga och de döljer sanningen om något och istället förskjuter uppmärksamheten mot något annat, politiker och försäljare är ytterst skickliga på detta. Problemet är dock att ifall det sitter någon i publiken som vet att argumenten inte håller så kommer inget av det talaren säger att framstå som trovärdigt. Det som tagit år att bygga upp kan raseras på några få minuter så var försiktig så att du bevarar ditt ethos.

Vad finns det för fallgropar?

Falska källor = dåliga argument:

Reklam för krämer och hälsoprodukter hänvisar ofta till Professorer i Schweiz som inte finns och när sådant kommer fram kanske kunden väljer en annan vara istället oavsett hur bra kvaliteten är på den första. Det finns en uppsjö med reklam för bantningspiller, blöjor och rynkkräm som alla baserar sig på att deras produkter lovar guld och gröna skogar; 20 kilo lättare på fem veckor, använd dessa blöjor som suger upp allt och litet till så kommer ditt barn alltid att le som en solstråle och varför inte bli 20 år yngre efter en månads användning av rynkkrämen?

Om du talar för att äska pengar till ett forskningsprojekt och presenterar önskade resultat som om de vore färdiga fakta kanske du lyckas att då dina pengar men vad skulle kunna hända om de önskade resultaten av din forskning uteblev?

Sådana tricks kan få en människa att falla för dina argument en gång men kommer en sådan åhörare/kund att lyssna till dig eller köpa något av dig nästa gång? Troligtvis inte.

Skrämseltaktik och Slutsats utan bevis.

Talaren skapar argument som inte bygger på verkliga fakta och menar att motståndarsidan tycker så och därför kan man attackera motståndaren istället för att se om talarens argument verkligen är solida. Nedan följer ett exempel på en professor som verkligen missbrukade sin auktoritet när han vred sina motståndares argument.

För några år sedan publicerades två debattartiklar i The Daily Express gällande den slutsats som The Gulbenkian Foundation Commission hade dragit vad det gällde barnuppfostran. Penelope Leach som företrädde kommissionen skrev i sin artikel att barn behöver tillrättavisning men att det ger barnen ett dåligt exempel om de får stryk med slag. Hon menade att det inte fungerar som sista utväg och gav istället exempel på två andra möjligheter att korrigera trotsiga barn. Barn måste lära sig att veta hur de skall bete sig för att vara omtyckta och på så vis blir motiverade till samarbete med föräldrarna. De måste lära sig gränser och utveckla ett medvetande enligt Leach och hon menade att man genom att slå barn hindrar dem att utveckla social självbehärskning eftersom de saknar goda föredömen i föräldrarna.

Richard Lynn, före detta professor i psykologi, reagerade direkt och skrev en debattartikel där han felaktigt attackerade kommissionen och menade att de var emot all barnuppfostran. Han påpekar att det är föräldrarnas uppgift att fostra sina barn, något som kommissionen aldrig ens ifrågasatt. Lynn fortsätter sin artikel och argumenterar nu utifrån de falska argument han tillskrivit kommissionen och han beskriver vad som händer där barn släpps fria utan fostran. Enligt Lynn har vissa barn dessutom sina gener emot sig så om de inte fostras hårt kan det mycket illa. Hans slutsats blir att om barn inte fostras fysiskt kommer de att agera asocialt, tappa sin respekt för lag och ordning och de riskerar till och med att bli kriminella om deras föräldrar inte slår dem.


Richard Lynn missbrukade sin auktoritet genom att försöka att skrämma föräldrar att tro att om de inte brukade fysiskt våld mot sina barn så skulle de riskera att deras små ättlingar blev kriminella. Detta är maktmissbruk i högsta grad och i detta fall var det allvarligt men oavsett vad det gäller så är Skrämseltaktik är INTE något man bör använda som talare.

Dolda fakta; ovidkommande information presenteras i hopp om att förleda åhörarna från den verkliga faran. (en hund begraven)

Istället för att gå rakt på sak så väljer denne talare oftast att börja tala om något ovidkommande som inte hör dit i hopp om att åhörarna inte skall ställa några obekväma frågor eller ens komma på tanken att det kan vara något annat som är farligt. Risken med denna typ av argumentering är att publiken kan känna sig så lurad efteråt att de i fortsättningen kommer att misstro allt du säger.

Ett läkemedelsföretag skulle kunna göra mycket reklam för sin nya produkt men samtidigt varna för biverkningar i form av håravfall när den verkliga faran faktiskt är att man riskerar att bli beroende.

Argument till Folket.

Talaren vädjar till ”folkets” intressen och känslor. ”Vi” tänker på er. Det som är till nytta för er är helt i samklang med vad vi tycker. Vi skall göra förändringar här i staden, riva hus, bygga nya daghem och hus där tanken på miljön är det viktigaste. Vad talaren inte nämner är de byggföretag som kommer att tjäna mycket pengar på dessa affärer, de människor som kommer att förlora sina bostäder och sitt sociala nätverk med vänner och grannar om de bott på en plats i många år och fåglar som brutalt blir av med sina bon.

Hitler var en mästare på att använda dessa argument då han hänvisade till judar, oliktänkande, kommunister mm som enligt honom förstörde för alla goda tyska medborgare. Martin Luther King använde sig av detta på ett positivt sätt då han samlade dem alla under parollen: ”I have a Dream”… men om detta ”vi”-tänkande inte alls tänker på folkets bästa kommer det obönhörligen att bli avslöjat och då förlorar talaren all sin trovärdighet.

Argument till Människan.

Detta är mycket vanligt när politiker debatterar. De ger sig på varandra istället för de olika åsikter de står för. Det finns politiker som förlorat viktiga poster och mycket förtroende när talare eller media spridit rykten. Om en talare säger ”det skulle kunna vara så att”, ”var det verkligen så han sade?” och sedan justerar vad han sagt så kommer ändå åhörarna att minnas det hela som ett faktum efter en tid. Skulle talaren direkt ha sagt att X är helt opålitlig och inte kan någonting hade genast åhörarens förnuft vaknat till liv och han/hon hade insett att det där inte kan vara sant. Vid ett sådant tillvägagångssätt hade publiken genast blivit kritisk till allt talaren framfört.

Inom juridiken är man skicklig på att använda sig av denna missledande argumentationsteknik för att skapa misstroende för ett vittne eller en åtalad. Om talaren använder sig av detta kan åhöraren då han/hon väl inser det komma att känna sig extremt lurad och kommer då att ha svårt att tro den talaren i fortsättningen.

Deduktiv Slutledning – en sorts syllogism.

Här använder man sig av en gammal grekisk modell för logik som kan vara mycket bra vid vissa tillfällen medan den kan vara katastrofal vid andra. Den mest kända torde vara:

Översats: Alla män är dödliga.

Undersats: Sokrates är en man.

Slutsats: Alltså är Sokrates dödlig.

Så långt allt väl men tänk om man drar följande slutsats:

Översats: Anna är kvinna.

Undersats: Anna har bröstcancer.

Slutsats: Alla kvinnor får bröstcancer.

Visst är premisserna korrekta men slutsatsen blir helt fel. Detta kan lätt leda till generaliseringar som skadar talarens ethos. Så länge talaren använder sig av hållbara premisser är det dock inga problem att använda sig av denna typ av argumentering. Det är något de flesta människor gör dagligen. Jag använder det för min mormor använde sig av det och då måste det vara bra, eller 😉

Induktiva Slutledning och Argument till vördnad och respekt.

I detta fall handlar det också om att generalisera så det kräver försiktighet av talaren. Med hjälp av tidigare erfarenheter drar man en slutsats, orsak och verkan, men man får akta sig för premisserna kan ha ändrats. Det är inte säkert att den bil som var bäst när din far var ung är bäst idag 😉

Om någon funderar över vilken skola han skall välja kanske han/hon träffar en tidigare elev som hävdar, (hypotes), att skolan inte kan erbjuda tillräckligt hög kvalitet på sin utbildning. Den före detta eleven hänvisar till (bevis 1) en ostrukturerad lärare som inte kunde lära ut på ett pedagogiskt sätt, (bevis 2), att han inte fick läsa de tillval han önskade och, (bevis 3), att det hade stått om problem med ordningen i ortens lokaltidning. Slutsatsen han drog var att det absolut inte var en skola som han rekommenderade.

Givetvis kan dessa förhållanden ha ändrats sedan eleven gick där så dessa induktiva resonemang är inte direkt pålitliga. Man kan fråga sig hur många som anser samma sak, om bevisen är färska eller om de är troliga. Den här typen av resonemang är också vanlig i vardagen men var försiktig och dubbelkolla alla fakta innan du använder dig av denna modell.

Cirkelbevis.

Talaren använder sig av sin egen teori som argument. Ibland kan man höra små barn använda sig av en enkel version av detta. ”Mamma säger att det är farligt att leka med elden och om mamma har sagt det så är det så”. Det kan vara lätt att skratta åt barn när de uttrycker sig så men det är inte lika roligt när vuxna försöker sälja sina produkter till dig och enbart hänvisa till de undersökningar företaget självt har gjort. ”Våra tester visar att den här bilen bara drar 1,45 l/mil och den är bättre än alla andra bilar i samma klass för att vi är så noggranna när vi bygger den. Varför är den så bra? För att den drar så lite. Varför drar den så lite? Därför att vi är så noggranna när vi bygger den”. Som tur är brukar biltillverkare hänvisa till tester där deras bilar jämförts med andra bilar och då blir informationen mer tillförlitlig men ni ser hur fel det kan bli om man glömmer bort att skaffa bevis från annat håll för att stödja sin teori.

Orsaksslutledning, Orsak – Verkan; men är det alltid sant?

Det behöver inte vara så att den påstådda orsaken är upphovet till verkan även om händelsen föregår ”verkan” i tiden. Om jag skulle råka bli påkörd då jag går hemifrån tio minuter tidigare än normalt betyder inte att det att jag kan dra slutsatsen att det finns ett öde som styrt händelsen. Talaren kanske förenklar orsakerna till den slutledning han/hon drar. För några år sedan sades det att freonerna skapade global uppvärmning medan man nu istället väljer att presentera olika teorier och möjliga slutsatser vilket ökar trovärdigheten. I exemplet ovan då jag hänvisade till debattartiklarna om att slå sina barn så drog professor Lynn slutsatsen att barnen riskerar att bli kriminella om man inte slår dem och då baserade han det på att ungdomsbrottsligheten ökat med 10 gånger sedan slutet på 40-talet. Han kopplade ihop två händelser enbart på grund av att den ena inträffade före den andra vilket kan vara ödesdigert för trovärdigheten om man inte kan påvisa en verklig relation mellan dem. Orsaken till de ökade brotten kan vara att sociala och kulturella mönster i hela samhället har ändrat sig men det nämner professorn inget om i sin artikel och i och med det skadar han det förtroende som han får gratis via sin titel och sin yrkeserfarenhet. Som talare kan man råka stirra sig blind på biorsaker man själv anser viktiga för slutresultatet men det är viktigt att var ärlig så att man inte förringar de verkliga huvudorsakerna.

Som vanligt gäller det att ÖVA, ÖVA och återigen ÖVA för att utveckla dig som talare. Orsaken till att jag har tagit upp dessa tråkiga sidor av argumenteringsteknik ovan är att jag ofta hör människor använda sig av märkliga bevisföringar som är totalt ologiska. Min önskan och förhoppning är att när du läser detta är att du dels skall bli en bättre lyssnare men också en bättre talare. Vad vill du egentligen säga? Varför? Vilka argument kommer att hjälpa dig istället för att stjälpa dig? Längre fram skall jag skriva om olika slag av bevisföring som kommer att hjälpa dig att övertyga din publik/styrelse/kunder på ett sätt som är helt fritt från de ”fula” knep jag berättat om ovan men det får jag ta en annan dag. Ha tålamod! Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge 🙂

Kommentera