ETHOS? LOGOS? PATHOS?

Dessa tre ord beskriver den kraft ett tals olika argument har.
De brukar presenteras som en triangel med ett ord i varje hörn, därav min logotyp. Eftersom jag fortfarande har lite problem att klistra in bilder i liten storlek får ni använda er fantasi den här gången också. Orsaken att man placerar dem i en triangel är att dessa argument skall väga jämt.
För att få bästa effekt av ett tal skall man placera dem enligt följande ordning:

1. ETHOS – Långvariga känslor, förtroende, Vi-känsla, visa Entusiasm så att publiken verkligen förstår att du bryr dig om dem och deras behov. Något som dessutom är av största vikt är att du visar dig KOMPETENT! (Lite svårt om du är svensk men det är en klar skillnad mellan att vara en besserwisser och att vara kunnig och ödmjuk. Genom att se människor i ögonen och visa dig intresserad och berätta saker för dem som kan vara till nytta samtidigt som du förklarar på ett sätt som gör det enkelt att förstå så visar du att du har omtanke om din publik.

Tänk bara på de tillfällen du besökt din doktor. Han är en auktoritet som får gratis ethos när han sätter på sig läkarrocken men det är inte förrän han verkligen lyssnar till dig som du känner förtroende och verkligen lyssnar till hans råd.) Det är även Ethosargument när du hänvisar till andra kända auktoriteter som folk har förtroende för men var då försiktig så du inte väljer en auktoritet som är tvivelaktig för då kan du skada ditt eget ethos. Låt åhörarna förstå att du kan oerhört mycket om ditt ämne så att de kan känna förtroende för dig. Ursäkta dig aldrig!! ( såvida du inte gör en dementi eller varför inte en pudel).

2. LOGOS – Förnuftsargument. Dessa argument vädjar till publikens egen förmåga att resonera och dra slutsatser och de kan också handla om saken i sig. Dessa argument finner du inom följande sökplatser: Nytta, Hälsa & Trygghet, Heder, Genomförbarhet, Kontroll – Självständighet.
Om du vill övertyga din publik om att det du säger håller för närmare granskning kan du hänvisa till statistik, (OBS! tänk på att det kan ge mer att jämföra statistik med något då statistik inte säger så mycket i sig självt, se till att vara uppdaterad! Gör alltid en extra kontroll av dina källor och berätta för din publik var du fått informationen från). Du kan använda sig av vittnesmål, (ögonvittnen – helst flera, experter som verkligen är kända för att vara experter, citera från media), jämförelser, induktiva och deduktiva resonemang. Se mitt tidigare inlägg om Dålig argumentering för det är lätt att göra missar här!

3. PATHOS – Kortvariga känslor som spelar på åhörarna känslor och som oftast används för att motivera dem till något. Eftersom känslor får människor att reagera mer än logik så är det alltid bäst att börja med de logiska argumenten för att sedan avsluta med känsloargument. Glöm inte bort att de logiska argumenten för även om du är en skicklig talare och lyckas skapa en härlig stämning hos dina åhörare så kan de komma att känna sig lurade när de vaknar upp från känslotillståndet du skapar om de ej har en massa logiska argument att stödja sig på. (Tänk bara på hur skickliga men luriga försäljare à la Pathos kan få folk att köpa vad som helst och sedan ångrar sig kunden djupt. Försäljaren som tänkt på både Logos och Pathos bygger upp en känsla för varumärket och dess kvalitet vilket kommer få kunden att istället känna sig nöjd och återvända även om varan är dyr.)

Vilka känslor kan du vädja till?

Medkänsla, att hjälpa utsatta grupper, eller varför inte djur och natur som riskerar utrotning? Vi reagerar alla på bilder och sorger människor upplever. Tänk så många människor som engagerade sig och försökte bistå med hjälp under tsunamikatastrofen för några år sedan. Många har fadderbarn i andra länder och ger pengar till Läkare utan gränser, Amnesty, WHO, Rädda Barnen mm. Detta visar att dessa känslor är mycket starka så om du vädjar till dem måste du vara aktsam så att du hjälper, inte utnyttjar dina åhörare. Du som talare har ett ansvar!

Fruktan för katastrofer, sjukdomar, (Cancer– skänk pengar för det kan hända dig i motsats till barncancerfonden som visar på hur gott just dina pengar har gjort och det vädjar till dig att fortsätta ge), fruktan för säkerhet kräver aktion från åhöraren.

Ilska över något i samhället som du vill få din publik att regera mot. Tänk på Émile Zolas öppna brev ”J´accuse” (Jag anklagar) som publicerades i den franska dagstidningen L’Aurore den 13 januari 1898. Zola vände sig i brevet till Frankrikes president Félix Faure och tog ställning för den judiske officeren Alfred Dreyfus som blivit dömd för högförräderi. Det ledde till att folkopinionen reagerade och till sist blev den oskyldigt anklagade mannen fri.

Glädje – Humor, få din publik att slappna av och skratta så kan du lättare övertyga dem. Du kan skoja om det mesta men akta dig för att stöta dig med din publik. Svensk reklam är mycket mer inriktad på humor än i Sydeuropa vilket kan vara bra att tänka på om du vill övertyga dina nya affärspartners i Italien eller Frankrike. Vad skänker människor glädje?
a.) Nöjen b.) Variation c.) Sex

Stolthet över
a.) Tradition b.) Framgång c.) Erkännande

Nyfikenhet är ett också ett bra känsloargument som skapar pathos. Det kan du göra genom att väcka nyfikenhet för nya kulturer, resor till intressanta platser och varför inte program om kända personer.

Hopp. Kan du skänka människor hopp om att något de trott vara omöjligt kan bli en verklighet har du lyckats ge dem ett hopp om något positivt, en förändring till det bättre.

För att lyckas med Pathosargument, (känsloargumenten), måste du först och främst tro på vad du själv säger så att du utstrålar entusiasm och engagemang.

När du har hållit ett tal och gett dem ethos, logos och pathosargument så kan du avsluta med att stegra känslorna till en klimax och det kallas Amplifikation. (Vill du chocka åhörarna och få dem att reagera kanske du väljer att börja med amplifikationen genom att ge en livlig illustration som får dina åhörare att reagera kraftfullt känslomässigt). Du lyckas bäst med detta om du använder dig av ett specifikt exempel som publiken ömmar för, ex. reklamen om den ensamma flickan som växer upp hos sin mormor i Afrika. Mormodern oroar sig över hur det kommer att gå för flickan när hon växer upp… skänk pengar… eller pensionsreklamen om individerna som möter sig själva som gamla. Om du har sparat väl kan du ha en trevlig ålderdom. Denna argumentation lyckas bäst om åhörarna kan identifiera sig med exemplet.

Jag hoppas dessa tankar skall hjälpa dig att förstå vikten av balansen mellan ethos, logos och pathos för att du skall lyckas väl med dina framföranden, oavsett om det gäller att övertyga dina kollegor i styrelserummet, samla in pengar för något behjärtansvärt ändamål, ge människor hopp eller om du vill sälja en vara. Det viktiga är att du är ärlig för din inre övertygelse kommer att stråla ut från dig. En extra varning gällande Pathosargumenten; Utnyttja inte människors känslor!! Tänk på att människor är smarta och att de kan tänka själva. Känner de sig lurade kommer de inte att tro på dig i fortsättningen oavsett hur fina logosargument du presenterar.

Lycka till :-)

PS Träna genom att analysera vilken typ av argument du finner i debattartiklar, i reklam, i din familjs resonerande :-)

2 reaktion på “ETHOS? LOGOS? PATHOS?

  1. Pingback: Konsten att presentera « Mats Wallén Reflekterar

  2. Pingback: Nio saker som avgör om en berättelse fungerar « Jakten på berättelsen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>