Talets delar, Syfte, Tes, Avhandling och Avslutning.

I have six honest servicemen
Who taught me all I know.
They are What and Why and When
And Where and How and Who
”. Rudyard Kipling

Detta citat kan vara bra om du lär dig utantill och bär med för det kommer att hjälpa dig att tänka till när du skall formulera ditt syfte. Låt mig illustrera det på följande sätt; Om du skall ha ett informativt tal om popcorn så är det onödigt att berätta om Hur man poppar dem. Det i sig ger inget värde men om du istället fokusera på Varför man poppar popcorn så ändras syftet. Detta är något människor känner till så varför inte låna lite av Shakespeare; att poppa eller inte poppa, det är frågan…

Vad är då SYFTET med ett tal?
Du vill få din publik att tro, veta, göra något eller också vill du instruera dem.
Då måste du först se till helheten. HUR skall du övertyga/instruera/informera/hylla/övertyga? På vilket sätt? För vilka?
Om du har syftet klart bör du fundera över följande: (OBS! Detta är bara en av olika modeller man kan använda sig av.) Hur skall man disponera tiden? Föreställ dig en makrill; huvud = inledning, (10-15%), kropp = avhandling, (75-85%), fiskstjärt = avslutning, (5-10%).

1. DIN TES – Det påstående du vill argumentera för. INLEDNING – Väck uppmärksamhet, skapa förtroende och ge dem skäl att lyssna uppmärksamt på dig. Om du skall informera skall du givetvis inte argumentera men det är bra om du presenterar vad du skall informera/instruera om på ett intresseväckande sätt.

2. DIN TALKROPP/AVHANDLING med huvudpunkter och underpunkter om du så önskar beroende på hur lång tid du har till förfogande. (I Frankrike och England brukar de nöja sig med tre huvudpunkter som alla understödjer din tes.) Dessa argument skall få dina åhörare att hålla med dig oavsett om du vill få dem att acceptera eller förkasta något. Det underlättar om du börjar med att arbeta med talkroppen för det kan hjälpa dig att finna bästa möjliga fakta och exempel som kan belysa syftet med ditt tal. Var noga med att hålla dig till den röda tråden i ditt tal. Om det du finner bara är intressant men en avvikelse, stryk! Spara informationen för du kan ha nytta av den en annan gång. Arbeta mycket med att få till övergångar mellan huvudpunkterna som är faller sig naturliga och klara.

3. AVSLUTNING – Konklusion. Denna lilla bit är extremt viktigt då den skall ge åhörarna något viktigt att minnas. Det finns olika valmöjligheter, antingen kan du göra en kort summering av slutsatserna av dina viktiga punkter för att sedan avsluta med en kort uppmaning eller du också kan du referera till vad du talat om och ställa retoriska frågor som publiken får ta med sig. Igår skrev jag lite om Pathosargument och denna typ av argument är vad som passar allra bäst på slutet av ett tal.

Självklart är det inte enbart själva talet/framförandet som är viktigt utan hela konceptet, miljön, tiden mm. Tänk bara på Martin Luther Kings tal ”I Have a Dream”. Han var utbildad i retorik och han utnyttjade alla möjligheter som fanns för att vädja till alla sinnen, även om hans publik inte var medvetna om det.
Exempelvis höll han sitt tal den 28 augusti 1963 framför Lincolnstatyn i Washington DC och 1863 hade Abraham Lincoln skrivit under Emancipation Act vilket innebar frigörelse för slavar. King började sitt tal med att 1. Hänvisa till dåtiden fortsatte med 2. Nutid; Now is the time, han använde sig av anaforer, (upprepningar), I have a dream that one day this nation… I have a dream that one day on the red hills of Georgia… I have a dream that one day even the state of Mississippi… I have a dream today…, specifik rytm, samma typ av call and respons som baptistpastorerna använder sig av, (vilket I och sig inte var så konstigt då han var baptistpastor), för att gå över till 3. Improvisation, han lämnade manus och talade om framtiden och upprepade då ”I Have a Dream” 9 gånger!
Självklart hade han ägnat mycket förarbete åt denna improvisation men när han framförde det så lät det verkligen som han improviserade och han fick med sig alla de som lyssnade. De såg allt han drömde framför sina inre ögon och hans pathosargument övertygade dem fullständigt om att King var rätt man att satsa på för hans drömmar stämde helt ihop med deras egna. VI-känslan som skapats genom Kings ethos lyftes till ett crescendo i pathosargumenten ”I Have a Dream”

Det var allt för idag men jag återkommer 🙂

Kommentera